Annons:
Thursday 15 september

Djävulsdansen ikväll - se den

"Jag ska aldrig lämna dig", säger han till sin nyförlovade flickvän i hängmattan i Playe Del Forte. Två veckor senare har han tagit sitt liv. Världsstjärnan i brottning Mikael Ljungberg förlorade kampen mot depressionen. Ikväll i SVT ser du hans kamp mot sjukdomen i "Djävulsdansen".

Jag går. Förbi det blågula varuhuset. Jag går längs med cykelbanan. Passerar campingen. Fortsätter. Jag går genom skogdungen ser järnvägsövergången vid Rosenholm. Jag går. Har inte klarat av att komma ur mörkret. Fast. Bunden vid en kropp som inte längre vill. Jag går. Ser rälsen bredvid mig. Staketet är bara en knapp meter högt. Sedan småsten, sedan slipers - rälsen. Friheten?

Det är tidig vår 2016 och jag kommer inte ur mitt fängsel. Jag vaknar, Ögonen är öppna, men allt annat är dött. Ingenting har sin mening. Det som betyder något har tryckts längre och längre bort. Det är långt borta. Sudiigt. 

Jag går. Malandet börjar i min skalle. Hur? När? Vad händer? Svart? Smärta?

Övertygad om att det är det enda beslut jag kan ta. Jag går. Vill lämna det här. Hör tåget. Ljudet. Snabbheten. Sedan är det borta. Är det så med det här också? En snabb förminnelse. Ett snabbt avslut och så är det borta? Över? Slut?

Jag är väldigt nära. Hur nära är hemskt att tänka på. Men att gå bredvid en järnvägsräls på en lugn, fredlig cykelbana med en enda önskan att göra ett snabbt kliv över staketet och gå där livet tar slut. Om man får den ingivelsen. Känslan. Förmaningen. Då är det nära.

Ikväll klockan 21.00 visar SVT 1 under programnamnet "Djävulsdansen" hur världsmästaren i brottning Mikael Ljungberg avslutade sitt liv. Hur depressionen bringade honom på fall. Hur han - precis som jag - blev skjutsad till en psykakut som andades misär och bar unken spritdoft inom sina väggar. Hur han satt där - precis som jag - utan att förstå vad han gjorde där? Han - precis som jag - ville ju inte läggas in på sjukhus. Vi ville ju bara dö...

Depression är den farligaste sak du kan hamna i. Om du hamnar tillräckligt djupt är det få - om ens några - motmedel som räddar dig. Merparten av de som når det stadiet slukas, dör. Jag klarade mig.

Det kommer att bli en fasansfullt jobbig kväll framför tv:n. Jag kommer förmodligen att känna igen varje del i berättelsen. Känna exakt likadant. Jag kommer att ha passerat varje station i programmet som Mikael Ljungberg gör. Alla hållplatser har jag varit på. Utom en. Sluthållplatsen där livet är över.

Det finns alltid någon därute som du har att tacka för att du är kvar i livet.

För mig finns det också en person.

Idag fyller hon år.

Det är samma dag - den 15 september 2016 - som "Djävulsdansen" visar Mikael Ljungbergs resa.

Det känns märkligt.

Men jag är bara tacksam.

För att hon klarade av att rädda mig.

För att hon fick mig att fortsätta gå. Gå kvar på den här jorden trots att min enda önskan var att få försvinna.

Ett tack räcker inte, men samtidigt som jag tittar på programmet ikväll ska jag tänka på dig och jag hoppas du där och då kan njuta av din födelsedag fullt ut.

Till alla er som känner igen er i delar av det som du precis har läst. Försvinn inte in i det mörka. Du måste få någon i din närhet att förstå att du är dödssjuk. 

Tack för att du tog dig tid att läsa det här.

Hoppas du tittar på SVT 1 kl 21.00 ikväll.

Det kommer jag att göra och det kommer att göra ont.
/Fredrik Persson