Annons:

Sunday 1/03 17:58

Resa till och från jobbet med cykel ger endast rätten till ett futtigt avdrag - reglerna uppmuntrar inte till cykelpendling

Tillhör du den tappra skara som tar din cykel till och från jobbet i stort sett varje dag? Då är du en miljöhjälte och som en sådan borde du få en viss ekonomisk uppmuntran från staten.
Men vad blir din belöning? Jo, futtiga 420 kronor, eller hur litet det nu är, i avdragsrätt för slitage på cykeln!! Summan räcker i bästa fall till ett par däck och är ett hån mot varje miljöhjälte.

Med tanke på vart dagens samhälle har hamnat i fråga om trafikmiljö, växthuseffekt, fysisk hälsa, eller ska vi skriva; ohälsa, så borde summan vara långt större; ja, varför inte ge de cykelpendlande 15.000 kronor i avdragsmöjlighet? En summa som skulle bli en bra morot för att allt fler valde att ställa bilen och ta cykeln till jobbet.

Då skulle i alla fall pengarna räcka både till en cykel av god kvalitet samt ett månadskort. Inte som nu vara ett hån mot en grupp människor som så märkbart förbättrar vår närmiljö och samtidigt bättrar på sin egen hälsa.

När man sedan läser på tabloidernas löpsedlar att det talas om investeringar på 90 miljarder i Stockholm för att råda bot på trafikinfarkten så kan man inte låta bli att fråga sig huruvida de styrande alldeles tappat sansen – summan skulle räcka till att ge varje Stockholmare en ny cykel!

Tänk om tex 5 000 fler Karlskroniter valde att cykla till och från jobbet istället för att sitta och trängas i bilköer!

5.000 färre bilister kanske inte motsvarar 5.000 bilar men nog skulle det märkas vid våra infarter till "Staun".  Där det skulle märkas i en annan positiv mening är i sjukstatistiken.

Friska pigga människor producerar bättre, får fler goda idéer och frånvaron på jobbet minskar avsevärt.
Dagligen kan man läsa om hur vårt leverne sakta men säkert urholkar vår hälsa, försämrar miljön och vilka insatser som måste till för att lösa problemen.

Problemet är bara det att vi som människor är lata av naturen. Allt som vi har skapat och uppfunnit har gått ut på att göra våra liv enklare – och denna inbyggda latmask i alla våra kroppar kommer att bli vår undergång.

Bilen kom till för att vi inte orkade ta hästen eller gå – med resultat att nuförtiden tar vi bilen till gymmet där vi ställer oss i en ”gåmaskin”
Hissarna för att det var jobbigt att gå i trappor – på gymmet finns det ”trappmaskiner”.

Listan kan göras långt längre men ju fler maskiner och apparater vi uppfinner desto mer gräver vi vår egen grav – ändra på det den som kan!
Utveckling kallas det visst för?

Häromdagen kom jag på mig att snedda över gatan på vägen tillbaka till jobbet efter lunchen – återigen ett bevis på att vi är lata – alltid minsta motståndets lag som gäller och med den insikten är det bara att inse att det måste till så pass stora och ”otrevliga” insatser i vår livsföring så att ingen av oss kommer att gilla dem.

Förutom de då som redan nu tar sin slitna cykel till jobbet – vardagshjältarna, dvs de som borde premieras på ett bättre sätt.

Bygg fler vägar och trafiken kommer att öka – en sanning som de flesta trafikforskare ställer sig bakom – och helt fel väg att lösa problemet på.

Nej, avskaffa tjänstebilsförmånerna – varför ska en anställd på Ericsson ha rätt till en tjänstebil då han dagarna i ända bara sitter på sin ända?

”Köp en bil och bli milöjövän” – utropar den samlade bilindustrin. En ren och skär lögn – en bil kan aldrig bli miljövänlig – bara miljövänligare – vilket är en ohemult stor skillnad!!

Inför istället en avdragsrätt på 15.000 kronor för den som cyklar till och från jobbet – hur det hela ska bevisas överlåter jag till någon annan att räkna ut –varför inte med hjälp av någon plomberad GPS-sändare som är inbyggd i cykeln – det verkar ju vara ett populärt sätt att vilja övervaka oss medborgare med så varför inte låta oss använda denna teknik till något positivt – att minska de skadliga utsläppen från bilarna.

Så nog bårde de styrande höja blicken och sinnet en aning och tänk noga igenom vad detta förslag skulle innebära för vårt samhälle och försök att se den positiva effekt det skulle få för oss alla – totalt sett skulle statskassan må bra av det och det är väl det som främst räknas – eller har jag missat något?

Pär Edgren – chefredaktör  www.velo.se

Annons:

Monday 2/02 17:04

Lite om förhållandet bilist - kontra cyklist

Utan tvivel råder det en cykelboom utan like för närvarande i vårt avlånga land. Något som tyvärr fått rätten till utrymmet på våra vägar att bli till en veritabel kamp mellan bilister och cyklister där främst vissa bilister tycks tro att just de ena allena har rätten till asfalten. Ja, ibland verkar det även som att de värsta ”dårarna” tycks se på cyklister som någon form av insekt som syns på andra sidan vindrutan och som bör ”krossas”, eller i alla fall skrämmas.

Tvingas man som bilist att sänka farten under någon halvminut för att säkert kunna passera en grupp cyklister så görs det med handen på tutan; bilen passerandes cyklisterna gärna så nära som möjligt när ”omkörningen” görs.

Själv blev jag passerad av en bilist i sommar som körde förbi mig med en marginal av cirka tio cm samtidigt som han (ja, jag skriver han, för i 99 % av fallen är det män som uppför sig som idioter i trafiken) dränkte mig i spolarvätska!

Nåja, det var väl trångt och mycket trafik vid tillfället och jag tog för mycket plats!? Kan man ju tro?

Näe, jag cyklade på en bred landsväg med gott om plats för både cyklister och bilister och vid tillfället i fråga gick det svag utför och min fart var cirka 55 km/t.

Hur faan är man skapt som bilist om man försöker skrämma en cyklist genom att köra extra nära när man passerar? Och sedan spruta spolarvätska?

I min värld så är ett sådan uppförande lika med indraget körkort – slutdiskuterat!

Jämför den möjliga skadan på annan person i följande fall:

Fortkörning
Sommarnatt, 18 grader varmt. Du kör förbi Linköping på motorvägen och klockan är 02:23 på natten. Du håller 150 km/t och fastnar i en fartkontroll. Resultat? Indraget körkort en månad eller två. Vem, förutom dig själv, försätter du i risk?

Du tränger en cyklist av vägen med vilja
Vilket tyvärr har hänt flera gånger och ett av de mest omtalade fallen hände i Lund förra året där en tävlingscyklist blev påkörd då han cyklade på vägen fast det fanns cykelbana. Resultat: Polisen la ner undersökningen.

Men hallå!! Om du med din plåtskapelse till bil som väger cirka 1,5 ton medvetet försöker skrämma; skada, eller ”ge en läxa till” någon cyklist så borde dels körkortet dras in och sedan borde personen i fråga få behandling för sina handlingar.

Tyvärr har jag själv varit med om händelser där bilister trängt cyklister i diket och polisen sedan dykt upp för att ta bilistens parti. Jag finner inte ord.

Tyvärr verkar det ligga i sakens natur att har man köpt sig en svindyr BMW med flera hundra hästkrafter och mängder av tillbehör som antispinn, krockkuddar, fyrhjulsdrift, med mera så verkar det vara svårt att acceptera att gäng lycraiklädda varelser med hjälp av simpel pedalkraft ligger före – och när man måste bromsa in sitt lyxåk för att behöva vänta en liten stund – ja då, då tappar man besinningen.

Inne i staden, där snittfarten för ett dylikt fordon ofta kan bli lägre än vad en hyfsat tränad cyklist orkar hålla (jo, det är sant, kolla av era färddatorers uppgift om ”snittfart” efter att ni har kört runt i stan ett par dagar så får ni se!!!) verkar ilskan som bilister lyckas ansamla bli ännu större.

Det ni totalt glömt bort är att ju fler cyklister som du har framför dig vid rödljuset – desto mer plats finns det för dig och din bil. Så var glad över att fler och fler cyklar – även i stan.

Så tipset till dig bilist blir; coola ned en smula – om du får sänka farten under en minut eller två för att säkert kunna passera en klunga cyklister så är dagen inte förstörd för det – och var nöjd över att de kör två och två – klungan du ska passera blir hälften så lång och eftersom du ska passera med lite marginal så gör det ju inte att de tar lite större plats – eller hur?

Du bilist! Inse att vi cyklister är här för att stanna på vägen. Bäst gör vi alla i att samarbeta för snart tar oljan slut och då får vi alla cykla – vare sig vi vill eller inte.

Någon framtidsfilosof sa: Om 50 år kommer vi att se på bilismen på samma sätt som vi nu ser på rökning; hur kunde vi vara så dumma!

Annons:

Thursday 29/01 14:36

Träning - lättare än vad du tror - I alla fall enlig Eddy Merckx

Ser man till allt mumbo-jumbo som florerar i dagens cykelvärld; pulsmätare, laktattester, wattvärden, kadensmätningar, osv. så kan man nästan tro att man måste vara vetenskapsman för att kunna lägga upp ett träningsprogram – inget är mera fel! Ok, det underlättar kanske men som så mycket annat här i världen så kommer man långt med sunt förnuft. Eller som gamle giganten Eddy Merckx så träffande uttryckte det över en kopp kaffe och en semla; ”Ride lots”!

 

Så enkelt kanske det inte är, såvida man inte har den oerhörda talang som Eddy Merckx förfogade över. En viss styrning av träningen måste nog till för att man ska effektivisera sin tid på cykeln men i stort sett räcker det om du följer följande råd:

1 Träna regelbundet – Du kan aldrig ta igen ett förlorat träningspass vare sig genom att träna hårdare, längre eller oftare. Varför gör du inte det alla redan; ja, alltså tränar längre, hårdare och oftare? Jo, du orkar inte i det långa loppet.

2 Skynda långsamt – Kroppen kan bara tillgodogöra sig en viss mängd träning av en viss hårdhet. Du måste vara tränad för att orka träna hårt och ökar du på din träningsdos allt för snabbt så blir det bara pannkaka av allt.

3 Vila ordentligt – Det är vilan som bygger upp kroppen och låter du aldrig kroppen vila så lär det inte bli så mycket byggt.

4 Lyssna på kroppen – Känner du dig slö, det värker i kroppen, du har svårt för att sova eller benen känns som spagetti? Ta en vilodag.

5 Har du varit sjuk? Vila en dag extra innan du börjar träna igen. Vilket är bäst, en extra dag utan träning eller en ny sjukperiod?

6 Gör upp en plan och följ den – Dela in säsongen i tre-fyra perioder. Dela sedan in dessa perioder i fem-sex-veckors-cykler där du sedan planerar varje vecka var för sig.

7 Våga avstå hetsen på gemensamma träningar när du har planerat att köra något annat. Står det däremot fartträning på schemat är det bara att dunka på. Glöm dock inte att ha råd nr 4 i huvudet; Lyssna på kroppen.

8 Lär dig ta i även på träning – Kör du aldrig på max och vet hur det känns hur ska du då klara av det på tävling? Om nu detta är ditt mål? Är du ren motionär och inte satsar mot eliten så behöver du i stort sett aldrig ta i så att det smakar blod i munnen.

9 Mängdträning – orka du inte snacka med polaren så kör du för fort.

10 Intervallträning – Du ska orka i samma tempo hela intervallen – annars kör du för fort eller vilar för kort tid.

11 Fartträning – Du ska inte orka hela intervallen i samma tempo – justera tid och fart så att du kroknar på slutet, d.v.s. de sista tio-femton sekunderna. Intervalltid upp till max en minut.

12 Spurtträning – ta i så att styret kroknar och kör max 10-12 sekunder med låååång vila – du ska orka ta i max vid alla intervaller. Ofta räcker det med
6-8 stycken för att det ska kännas i kroppen.

13 Njut av livet och din cykling – Blir det tråkigt så ta en paus!

Annons:

Wednesday 28/01 14:26

Eddy Merckx träningstips: ”Ride lots”

Ser man till allt mumbo-jumbo som florerar i dagens cykelvärld; pulsmätare, laktattester, wattvärden, kadensmätningar, osv. så kan man nästan tro att man måste vara vetenskapsman för att kunna lägga upp ett träningsprogram – inget är mera fel! Ok, det underlättar kanske men som så mycket annat här i världen så kommer man långt med sunt förnuft. Eller som gamle giganten Eddy Merckx så träffande uttryckte det över en kopp kaffe och en semla; ”Ride lots”!

 

Så enkelt kanske det inte är, såvida man inte har den oerhörda talang som Eddy Merckx förfogade över. En viss styrning av träningen måste nog till för att man ska effektivisera sin tid på cykeln men i stort sett räcker det om du följer följande råd:

1 Träna regelbundet – Du kan aldrig ta igen ett förlorat träningspass vare sig genom att träna hårdare, längre eller oftare. Varför gör du inte det alla redan; ja, alltså tränar längre, hårdare och oftare? Jo, du orkar inte i det långa loppet.

2 Skynda långsamt – Kroppen kan bara tillgodogöra sig en viss mängd träning av en viss hårdhet. Du måste vara tränad för att orka träna hårt och ökar du på din träningsdos allt för snabbt så blir det bara pannkaka av allt.

3 Vila ordentligt – Det är vilan som bygger upp kroppen och låter du aldrig kroppen vila så lär det inte bli så mycket byggt.

4 Lyssna på kroppen – Känner du dig slö, det värker i kroppen, du har svårt för att sova eller benen känns som spagetti? Ta en vilodag.

5 Har du varit sjuk? Vila en dag extra innan du börjar träna igen. Vilket är bäst, en extra dag utan träning eller en ny sjukperiod?

6 Gör upp en plan och följ den – Dela in säsongen i tre-fyra perioder. Dela sedan in dessa perioder i fem-sex-veckors-cykler där du sedan planerar varje vecka var för sig.

7 Våga avstå hetsen på gemensamma träningar när du har planerat att köra något annat. Står det däremot fartträning på schemat är det bara att dunka på. Glöm dock inte att ha råd nr 4 i huvudet; Lyssna på kroppen.

8 Lär dig ta i även på träning – Kör du aldrig på max och vet hur det känns hur ska du då klara av det på tävling? Om nu detta är ditt mål? Är du ren motionär och inte satsar mot eliten så behöver du i stort sett aldrig ta i så att det smakar blod i munnen.

9 Mängdträning – orka du inte snacka med polaren så kör du för fort.

10 Intervallträning – Du ska orka i samma tempo hela intervallen – annars kör du för fort eller vilar för kort tid.

11 Fartträning – Du ska inte orka hela intervallen i samma tempo – justera tid och fart så att du kroknar på slutet, d.v.s. de sista tio-femton sekunderna. Intervalltid upp till max en minut.

12 Spurtträning – ta i så att styret kroknar och kör max 10-12 sekunder med låååång vila – du ska orka ta i max vid alla intervaller. Ofta räcker det med
6-8 stycken för att det ska kännas i kroppen.

13 Njut av livet och din cykling – Blir det tråkigt så ta en paus!

Annons:

Thursday 20/11 14:09

Velobloggen

Med tanke på att det är första inlägget så kan det ju vara på sin plats med en presentation av blogare Edgren på velobloggen.

Född och uppvuxen i "staun" som jag lämnade 1986 till förmån för att börja tävla för Djurgårdens IF (det du Bävern?). Innan dess tävlade jag på cykel för Karlskrona CK och Karlskronacyklisten där bästa meriten blev en andraplats i Karlskronaloppet runt Bryggarberget 1983 samt ett svenskt timrekord satt i Manchesters velodrom 1996 då jag cyklade 45.335,18 meter på en timme. Rekordet står sig faktiskt än idag.

Jag har sedan drygt 25 år verkat som frilansjournalist, först med inriktning idrott och affärer på tidningen Idrottens Affärer och sedan blev det mer och mer cykeljournalistik vilket ledde till att jag sedan tolv år driver sajten velo.se. Med andra ord; livet har i stort sett alltid handlat om cyklar i en eller annan form och med tanke på den omvälvning världen väntar i form av miljötänk och vår syn på korta transporter kommer cykeln att spela en allt större roll i våra liv, städer och fritid.

Ett av min favoritcitat myntades  av Oscar Wilde i slutet av 1800-talet:

"När jag ser en människa på en cykel så inser jag att det finns hopp om mänskligheten". Om han bar visste hur rätt han hade den gamle gamängen Wilde?

Bloggen kommer att handla om just detta; hur cykeln kan förändra vårt liv till det bättre och vad våra politker borde göra för att skynda på utvecklingen mot ett friskare samhälle - friskare både för våra kroppar men även friskare sett till den transportinfarkt som råder i många av våra städer.

Just Karlskrona har ju faktiskt fördelen av att ha en väl separerad infartsled från övrig trafik så att cykla in till "Staun" från de norra förorterna låter sig göras på ett i sammanhanget säkert sätt men även här kan det säkert bli bätre på sina håll. 

På  återseende!

Edgren

 

 

Annons:

Wednesday 19/11 16:13

Ny Blogg

Fd elitcyklisten och Karlskronabon Pär Edgren bloggar om det som redan Oscar Wilde insåg i slutet av 1800-talet: "När jag ser en människa på en cykel så inser jag att det finns hopp för mänskligheten."